Leia´s tankar

Jäpp, påsken är nog den tid på året då jag är som barnsligast. Alla drömmer vi väl ibland om att få vara barn på nytt, slippa allt ansvar, ha en tillvaro då problem=dom andra barnen åt upp mitt godis osv.
När det är påsk får jag vara barn igen, om så bara under de ca 15 minuter då det tar mig att hitta alla små spår som påskharen har lämnat efter sig.
När jag var liten bodde påskharen i skogen, vilket betydde att vi åkte ner till mammas familj i danmark och begav oss ut i skogen. På något underligt vis så låg det små påskharar av choklad, påskägg och andra trevliga saker längs skogsstigarna där vi gick.
Det tog några år innan min lillebror förstod att det inte växte choklad i skogen.
Nu har lillebror blivit stor och dessvärre måste jag erkänna att han även blivit mer mogen än sin storasyster.
Det är nu jag som varje påskafton far runt hemma hos mina föräldrar, sprallig och uppjagad på jakt efter godis, skrikandes på lillebror att om han inte skyndar sig å leta så tar jag alltihop själv.
Förra året var min skörd mångdubbel hans:)

Idag tar jag och A bilen upp till falun och mamma har talat om att hon har skickat e-mail till påskharen om att vi båda kommer att befinna oss hemma hos dom på lördag....bara utifall...så att han inte går fel eller så.
Efter förra årets totalkaos under jakten så kan det även hända att min kära mor har bundit fast möbler och dylikt så det inte sker olyckor.............ja, hurra imorgon är det påskafton och jag förvandlas till ett 6 år gammalt barn igen.
A: jag hoppas att du fortfarande älskar mig på söndag!!!